Idag så satte vi oss i respektive grupper som vi blivit indelade i för att planera och komma framåt. Vi satt och funderade kring hur vi ville hur manuset skulle se ut och vad föreställningen skulle handla om. Vi hade många idéer upp och tillslut enade vi oss till ett av förslagen. Vi skrev även en lista som vi sedan informerade rekvisita gruppen om vad vi hade tänkt oss att vi behövde och vad som dom kunde börja med. Vi ändrade även om ordningen på låtarna som vi skulle ha de i vårt framträdande för att de skulle passa med vår berättelse/manus.
Ordningen blev så här:
1.Draken drako
2.En rädd och liten drake
3. Jag vill ha en vän
4. Vaggsång
5. Gröna draken
6. Låten om draken
Vi hade hela tiden kontakt med de övriga grupperna musik och rekvisita för att vi skulle kunna höra med dom och ändra och fixa. Vi ville till att musik gruppen skulle hjälpa oss att ändra några av låtarnas texter för att de skulle passa in bättre i berättelsen.
Rollerna blev:
Stina
Draken Drako
Prinsessan
Berättare
torsdag 19 maj 2011
26/4 Musikprojektstarten!
Idag var första planeringsmötet för vårt fina musikprojekt. Under detta mötet bestämdes vilka som skulle vara i vilken grupp och vad vi skulle ha för olika grupper, vi bestämde oss tillslut för att ha 3 stycken olika grupper att jobba inom och det är.
Teater/Manus
Rekvisita/ljud/ljus
Musik/skiva
Jag valde att vara med i Teater/manus gruppen då jag har fått huvudrollen till delad mig väldigt roligt ska detta bli jag har alltid så gärna velat ha en stor roll i något sådant här. Men har aldrig riktigt fått tillfälle att få det och har aldrig riktigt känt att jag skulle ha klarat av det. Men nu känner jag mig riktigt stark och kände att det kommer jag fixa.
De vi gjorde mer var att lyssna igenom våra låtar som vi tidigare i kursen gjort för att dessa vill vi självklart få med i vår föreställning. Vi bestämde oss även för att föreställningen inte skulle vara mer än 30 minuter då vi misstänker att barnen inte kommer kunna sitta stilla längre. Vi valde även att det skulle vara för barn mellan 4-6 år.
Teater/Manus
Rekvisita/ljud/ljus
Musik/skiva
Jag valde att vara med i Teater/manus gruppen då jag har fått huvudrollen till delad mig väldigt roligt ska detta bli jag har alltid så gärna velat ha en stor roll i något sådant här. Men har aldrig riktigt fått tillfälle att få det och har aldrig riktigt känt att jag skulle ha klarat av det. Men nu känner jag mig riktigt stark och kände att det kommer jag fixa.
De vi gjorde mer var att lyssna igenom våra låtar som vi tidigare i kursen gjort för att dessa vill vi självklart få med i vår föreställning. Vi bestämde oss även för att föreställningen inte skulle vara mer än 30 minuter då vi misstänker att barnen inte kommer kunna sitta stilla längre. Vi valde även att det skulle vara för barn mellan 4-6 år.
20/4 Saltentamen!
Idag var det Salstentamen och oj va jag var nervös över att göra den fast samtidigt ganska lugn eftersom vi har fått med oss så mycket innan detta tillfälle. Det första jag upptäckte på tentan var att tenta vakterna hade skrivit flaggorna på noterna som de hade ritat på tavlan åt fel håll haha!
tisdag 10 maj 2011
Didaktiskt seminarium 19/4
Idag hade vi vårat didaktiska seminarium där vi skulle leda den övriga gruppen i lek och sång. Genom att vi fått tillfälle att göra dessa moment under kursen har vi fått med oss mycket roligt som vi gjort tillsammans i gruppen, men genom detta har vi även fått med oss flera idéer och tankar om hur vi skulle kunna arbeta med musiken tillsammans med våra barngrupper i vårt yrke senare. Dessa 3 tillfällen vald litteratur 1 o 2 och detta didaktiska har gett mig otroligt mycket glädje och även gjort att jag har utvecklats som pedagog då jag vågar bjuda mer på mig själv och jag ser detta som en viktig del i att vara pedagog att vi bör/skall våga bjuda på oss själva och släppa loss ordentligt för då tror jag att barnen också vågar släppa loss mer.
I Lpfö98 reviderad 2010 står det skrivet att förskolan skall sträva efter att varje barn:
"utveckar sin identitet och känner trygghet i den" samt "utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära" (Lpfö98 reviderad 2010 s 11)
Genom att vi fått lära oss så otroligt mycket om musik och hur man kan använda sig av musiken tillsammans med barn så får de ett lustfyllt tillfälle samtidigt som de får in lärande processer i de barnen gör. Det är viktigt att vi som pedagoger väver samman musiken tillsammans med varför vi gör detta och kan se och styrka vad barnen lär sig av momentet vi gör tillsammans med dem.
För att man skall kunna utveckla sin identitet och att barnen ska känna sig trygga i vilka de är, så kan det vara bra att få in musiken i att lära känna sig själv. Man kan prata om känslor och låta barnen visa med ljud, hur det låter när JAG är arg, ledsen eller glad och även få lyssna på hur det kan låta när en kompis är arg. På så sätt vet barnen att om "Kalle" låter på ett speciellt sätt så är det för att han är exempelvis arg eller glad. Och detta kan hjälpa barnen om de har svårt att uttrycka sig med ord att de är arga att istället visa detta med ett speciellt ljud som de själva har fått bestämma att så här låter de när "Kalle" är arg och så vidare.
På de didaktiska momentet var allafall vår grupp först, och vi hade planerat in ett Astrid Lindgren Tema just för att vi hittat så många bra låtar som går att använda fast att man kan spela dem i ett högre tempo för att barnen ska få lättare att röra sig till musiken.
Vi började med att sjunga och dansa till låten "Sjung och var glad" och sedan så spelade jag upp pippi långstrump sången med black ingvars där gruppen fick spela luftgitarr med improvisation till låten. Efter detta ledde Pippi(Linnea) gruppen med "vipp på rumpan affären" och jag spelade gitarr till medan de andra sjöng och gjorde rörelser till.
Sedan förvandlades jag till Emil i lönneberga och började spela på hujedamej sånt barn han var, men valde sedan att använda mig av den snabbare varianten för att vi inte ville att det skulle vara de traditionella utan vi ville ha mer fart i samlingen. Jag bad då barnen ta fram sida luftgitarrer igen och spela för fullt, sedan blev jag jagad av min "pappa" och sprang in i snickerboa, men Emil vill vara fri som en fågel och vi sprang runt med hjälp av en långdans ut i korridoren och in i musiksalen igen. Det blev som vi hade tänkt oss.
Genom att man gör sånt här med barnen tror jag att de kan få en annan syn på de äldre låtarna då de får en annan rytm som går snabbare och där barnen får möjlighet att verkligen kunna släppa loss och ha roligt till våra sånger som jag tycker är väldigt bra och användbara och det är klart att man inte bara ska ha fartfyllt utan man skall kunna variera och erbjuda barnen olika slags tempo i låtar.
A2
Sen var det grupp A2:s tur att visa vad de hade planerat fram, Deras tema var våra sinnen, vi fick sjunga olika sånger om våra sinnen här kommer en video som visar vad vi fick lära oss och ta till oss av.
Grupp B6
Denna gruppen arbetade mycket med bokstäver tillsammans med musik och detta anser jag är en viktig del i hur man väljer att lyfta in musiken i verksamheten att man visar på att det är nyttigt med musiken för barnen för att de kan lära sig otroligt mycket genom att ha med musiken i sin vardag! Här kommer en video över vad vi gjorde tillsammans med B6 en väldigt bra och intressant idé de kommit på som jag självklart bär med mig ut i arbetslivet.
Grupp A3
När denna gruppen skulle visa vad de hade planerat fick vi börja med att komma in från korridoren och sen in, spännande, det blir alltid en mer spännande upplevelse om man får vänta en stund utanför och fundera lite "vad kommer dom hitta på för roligt" och man kanske till och med kan få en pirrande känsla i magen och detta tror jag är väldigt bra för barnen att de får vänta lite och fundera på vad det är som ska lekas och inte behöva veta direkt vad det är vi ska göra utan att de får komma in i rummet och de bara händer något som de inte riktigt visste att de skulle. Verkligen spännande. De började med att vi blev hälsade på och de sa Godmorgon samtidigt som de sjöng en väldigt behaglig och mysig sång för oss efter detta fick några av oss välja en lapp ur en påse och säga vad det var för djur på bilden och sen om det fanns någon sång man kunde sjunga om de djuret som var på bilden. Vi gestaltade även en hel del och gjorde en massa bra saker som även detta kommer ge mig stor nytta när jag börjar arbeta.
Grupp B4
Denna gruppen hade tema Afrika och vi sjöng om lions som sover och vi sjöng om elefanter och vi dansade som apor och kastade bort otäcka lejon, vi fick dansa mycket tillsammans med gruppen och de upplevde jag var väldigt roligt och spännande att de valde mycket dans och rörelse till musik och detta kan man verkligen använda tillsammans med barnen och prata mycket om djur som finns i Afrika och sjunga och spela om de djur som barnen pratar om. Väldigt roligt och givande.
Grupp A1
Tillsammans med denna gruppen fick vi fiska upp små fiskar där det stod olika sånger på och vi fick sjunga flera låtar som jag inte har hört innan, bland annat en ny version av "Lilla snigel" Den var mycket snällare än den som jag tidigare hört. Sen var det en ny sång om en fisk som jag inte heller tidigare hade hört. Vi lekte även den leken " Hunden och benet" och då skulle man springa så snabbt man bara kunde och ta sin plats igen innan den som hade gömt "benet" kom. Sen gjorde vi även en väldigt rolig lek med trumman då, man sa olika djur, flugan flyger högt och då ska man hoppa men säger man elefanten flyger högt så ska man inte hoppa, det var svårt jag hoppade på krokodil och den flyger ju inte speciellt högt. Väldigt rolig idé där barnen verkligen får tänka snabbt vilka djur flyger och vilka gör inte och det var inte de enklaste att hinna tänka på om de flyger eller inte.
Dessa 3 tillfällen där vi fått ge och visat varandra olika saker har gett mig väldigt mycket både idéer och tankar om hur jag vill arbeta när jag är färdigutbildad.
I Lpfö98 reviderad 2010 står det skrivet att förskolan skall sträva efter att varje barn:
"utveckar sin identitet och känner trygghet i den" samt "utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära" (Lpfö98 reviderad 2010 s 11)
Genom att vi fått lära oss så otroligt mycket om musik och hur man kan använda sig av musiken tillsammans med barn så får de ett lustfyllt tillfälle samtidigt som de får in lärande processer i de barnen gör. Det är viktigt att vi som pedagoger väver samman musiken tillsammans med varför vi gör detta och kan se och styrka vad barnen lär sig av momentet vi gör tillsammans med dem.
För att man skall kunna utveckla sin identitet och att barnen ska känna sig trygga i vilka de är, så kan det vara bra att få in musiken i att lära känna sig själv. Man kan prata om känslor och låta barnen visa med ljud, hur det låter när JAG är arg, ledsen eller glad och även få lyssna på hur det kan låta när en kompis är arg. På så sätt vet barnen att om "Kalle" låter på ett speciellt sätt så är det för att han är exempelvis arg eller glad. Och detta kan hjälpa barnen om de har svårt att uttrycka sig med ord att de är arga att istället visa detta med ett speciellt ljud som de själva har fått bestämma att så här låter de när "Kalle" är arg och så vidare.
På de didaktiska momentet var allafall vår grupp först, och vi hade planerat in ett Astrid Lindgren Tema just för att vi hittat så många bra låtar som går att använda fast att man kan spela dem i ett högre tempo för att barnen ska få lättare att röra sig till musiken.
Vi började med att sjunga och dansa till låten "Sjung och var glad" och sedan så spelade jag upp pippi långstrump sången med black ingvars där gruppen fick spela luftgitarr med improvisation till låten. Efter detta ledde Pippi(Linnea) gruppen med "vipp på rumpan affären" och jag spelade gitarr till medan de andra sjöng och gjorde rörelser till.
Sedan förvandlades jag till Emil i lönneberga och började spela på hujedamej sånt barn han var, men valde sedan att använda mig av den snabbare varianten för att vi inte ville att det skulle vara de traditionella utan vi ville ha mer fart i samlingen. Jag bad då barnen ta fram sida luftgitarrer igen och spela för fullt, sedan blev jag jagad av min "pappa" och sprang in i snickerboa, men Emil vill vara fri som en fågel och vi sprang runt med hjälp av en långdans ut i korridoren och in i musiksalen igen. Det blev som vi hade tänkt oss.
Genom att man gör sånt här med barnen tror jag att de kan få en annan syn på de äldre låtarna då de får en annan rytm som går snabbare och där barnen får möjlighet att verkligen kunna släppa loss och ha roligt till våra sånger som jag tycker är väldigt bra och användbara och det är klart att man inte bara ska ha fartfyllt utan man skall kunna variera och erbjuda barnen olika slags tempo i låtar.
A2
Sen var det grupp A2:s tur att visa vad de hade planerat fram, Deras tema var våra sinnen, vi fick sjunga olika sånger om våra sinnen här kommer en video som visar vad vi fick lära oss och ta till oss av.
Grupp B6
Denna gruppen arbetade mycket med bokstäver tillsammans med musik och detta anser jag är en viktig del i hur man väljer att lyfta in musiken i verksamheten att man visar på att det är nyttigt med musiken för barnen för att de kan lära sig otroligt mycket genom att ha med musiken i sin vardag! Här kommer en video över vad vi gjorde tillsammans med B6 en väldigt bra och intressant idé de kommit på som jag självklart bär med mig ut i arbetslivet.
Grupp A3
När denna gruppen skulle visa vad de hade planerat fick vi börja med att komma in från korridoren och sen in, spännande, det blir alltid en mer spännande upplevelse om man får vänta en stund utanför och fundera lite "vad kommer dom hitta på för roligt" och man kanske till och med kan få en pirrande känsla i magen och detta tror jag är väldigt bra för barnen att de får vänta lite och fundera på vad det är som ska lekas och inte behöva veta direkt vad det är vi ska göra utan att de får komma in i rummet och de bara händer något som de inte riktigt visste att de skulle. Verkligen spännande. De började med att vi blev hälsade på och de sa Godmorgon samtidigt som de sjöng en väldigt behaglig och mysig sång för oss efter detta fick några av oss välja en lapp ur en påse och säga vad det var för djur på bilden och sen om det fanns någon sång man kunde sjunga om de djuret som var på bilden. Vi gestaltade även en hel del och gjorde en massa bra saker som även detta kommer ge mig stor nytta när jag börjar arbeta.
Grupp B4
Denna gruppen hade tema Afrika och vi sjöng om lions som sover och vi sjöng om elefanter och vi dansade som apor och kastade bort otäcka lejon, vi fick dansa mycket tillsammans med gruppen och de upplevde jag var väldigt roligt och spännande att de valde mycket dans och rörelse till musik och detta kan man verkligen använda tillsammans med barnen och prata mycket om djur som finns i Afrika och sjunga och spela om de djur som barnen pratar om. Väldigt roligt och givande.
Grupp A1
Tillsammans med denna gruppen fick vi fiska upp små fiskar där det stod olika sånger på och vi fick sjunga flera låtar som jag inte har hört innan, bland annat en ny version av "Lilla snigel" Den var mycket snällare än den som jag tidigare hört. Sen var det en ny sång om en fisk som jag inte heller tidigare hade hört. Vi lekte även den leken " Hunden och benet" och då skulle man springa så snabbt man bara kunde och ta sin plats igen innan den som hade gömt "benet" kom. Sen gjorde vi även en väldigt rolig lek med trumman då, man sa olika djur, flugan flyger högt och då ska man hoppa men säger man elefanten flyger högt så ska man inte hoppa, det var svårt jag hoppade på krokodil och den flyger ju inte speciellt högt. Väldigt rolig idé där barnen verkligen får tänka snabbt vilka djur flyger och vilka gör inte och det var inte de enklaste att hinna tänka på om de flyger eller inte.
Dessa 3 tillfällen där vi fått ge och visat varandra olika saker har gett mig väldigt mycket både idéer och tankar om hur jag vill arbeta när jag är färdigutbildad.
Momentplanering didaktiska 18/4
Linnea och jag planerade inför de didaktiska och vår momentplanering kommer här:
Momentplanering
Tema: Astrid Lindgren
Vi har valt att använda oss av Astrid Lindgrens sånger genom ”Black Ingvars” då det blir lite fartfylldare sångstund.
Sångstunden börjar med att hälsa på alla barn för att de ska känna att det är en stund för dem och med dem. Vi valde då att börja med en sång som heter ”sjung och var glad” som Black Ingvars sjunger och den leds tillsammans med barnen och vi gör improviserade rörelser till verserna då de förklarar olika saker som händer. Vi menar att det är en bra sång då de sjunger just sjung och var glad, att man inbjuder barnen till en stund där sången kommer vara något som är roligt.
Pippi Långstrump vippar på rumpan!
Vad?
Börjar spela på pippisången långsamt på gitarren men övergår sedan till luftgitarr och improvisering där barnen också får plocka fram sina luftgitarrer och spela till ”Här kommer pippi långstrump” med återigen Black Ingvars. Medan barnen spelar och sjunger hoppar (Linnea Larsson) runt utklädd till Pippi långstrump. Efter detta berättar Pippi att hon en dag skulle köpa olika saker hon behövde i en affär men det var en konstig affär där man endast kunde köpa sig rörelser ”Vipp på rumpan affär”
Hur?
Barnen får vara med och spela på luftgitarrerna för att ljudet ska bli bra, och sedan när pippi kommer så får de fortsätta spela och hjälpa pippi med musiken. När Pippi sedan går in i affären får barnen medverka genom att sjunga med och göra rörelserna som affärsbiträdet säger.
Varför?
Det är viktigt att vi gör samlingarna till något som är lustfyllt och som sprider glädje bland barnen. Det ska även vara ett moment som barnen får möjlighet att röra på sig. Vi menar att barnen bör få mer rörelser inblandat i sina samlingar då de oftast har svårt att få ro att sitta still.
Hujedamej så mycket hyss du gör!
Vad?
(Sara Berglund) utklädd till Emil sätter sig på golvet och börjar spela ”Hujedamej sånt barn han var” utifrån Zetterholm(1991). Berättar sedan för barnen att han(Emil) tycker att den låten är så seg och tråkig och vill därför att vi återigen ska ta fram våra luftgitarrer och spela den med mera fart i. Sedan väljer Emil att snabbt berätta en historia om när han träffade en krokodil som körde bil ”Krokodilen i bilen” ur Gren & Nilsson(1994)
Hur?
Barnen medverkar genom att spela luftgitarr tillsammans med Emil, de får även göra rörelser till ”krokodilen i bilen”, där de ser en av oss som gör rörelser och hör melodin på gitarr.
Varför?
Vi gör detta för att barnen ska få in låtar som har en annan ganger än vad de brukar vara på flera förskolor. Vi vill att man ska bjuda in barnen till olika musikstilar men samtidigt att det kan vara sånger som de själva känner igen. Även i detta moment får barnen röra på sig och genom att de gör rörelserna till ”krokodilen i bilen” får de in texten i ett sammanhang och kan lättare förstå textens innebörd.
Emils kära snickerboa!
Vad?
Efter att Emil sjungit ”krokodilen i Bilen” kommer Emils pappa och förklarar för Emil att man inte får ljuga och hitta på saker. Han förklarar även att han inte tycker om när han gör om sången ”Hujedamej sånt barn han var”. När Emils pappa blir sur på Emil för någonting han har gjort så blir det att direkt fara till snickerboa där som vanligt Emils pappa jagar Emil. I slutet blir Emil återigen busig och rymmer ut från snickerboa genom skorstenen för han vill ju vara fri som en fågel ”Luffarvisan” och gör en långdans.
Hur?
Emil springer omkring i rummet och efter springer Emils pappa. Han hoppar kastar sig och kryper och tillslut tar sig in i snickerboa. Emil klättrar upp ur skorstenen och rymmer ut och tar alla barnen i hand och gör en långdans tillsammans för att Emils pappa inte ska få fatt på honom igen.
Varför?
I detta momenten får barnen vara mer passiva dock och se när Emil springer in i snickerboa vilket kan vara en väldigt rolig sak att se. Men att de sedan får vara med under långdansen då Emil tar med sig alla barnen som vill. Genom att vi visar detta får de med sig svensk barnkultur då man kan prata om varför Emil inte får göra hyss och varför hans pappa blir så arg när han bara vill prova på saker. Barnen får även med sig svensk kultur genom dansen.
Litteratur som är kopplat till momenten
Vi menar att barnen ska få lära sig på ett lustfyllt sätt där de får röra sig och använda kroppen. Vi menar även att det är viktigt hur vi pedagoger bjuder på oss själva och visar att det är okej att man skojar till det och är lite knasig ibland. Lpfö98(reviderad 2010) beskriver:
Att förskollärare ska ansvara för att arbetet i barngruppen genomförs så att barnen upplever att det är roligt och meningsfullt att lära sig nya saker (Lpfö98(reviderad 2010) sid 13)
Med detta menas alltså att vi pedagoger skall göra lärandet till någonting som är roligt och till ett meningsfullt lärande.
Uddén(2004) menar att det är viktigt att vi som pedagoger planerar våra moment ordentligt och det menar vi är för att barnen ska känna att det är en bra struktur och detta gör även att vi pedagoger blir mer säkra i vad vi skall göra med barnen. Författaren beskriver även att man bör upprepa sångerna flera gånger när man arbetar med mindre barn för att de lättare ska lära sig sångerna och känna sig säkra i att våga sjunga. Uddén menar även att det kan vara bra att använda sig av start och slut sång i samlingarna och vi anser att det är viktigt att man gör en tydlig början och tydligt slut för att barnen ska veta när det börjar och slutar. Men det som Uddén skriver om att man kan ha detta när barnen går hem för dagen eller kommer tycker vi inte alls låter som en bra idé då det blir rörigt för de barnen som går hem senare än de flesta barnen och vi pedagoger får sjunga hej då sång hela dagen då det är barn som går olika tider.
Pramling Samuelsson(2005) beskriver i sin bok att förr var det mer att barnen skulle ha en rolig stund och att de inte behövde lära sig så mycket i förskolan utan bara leka. Vi anser att det är viktigt att vi tar till vara på hur barn kan lära sig på ett roligt och lustfyllt sätt istället för att se barnen som något som inte kan lära sig. Gör vi barnen delaktiga i en rolig stund där de får lära sig om saker genom att leka tar de lättare till sig de vi vill att barnen skall ha med sig.
Studiebesök nr 8 Indianer på stan!
Var i Göteborg och upptäckte de här indianer, jättespännande musik!
Improvisation med Martin Holmlund 15/4
Idag fick vi besök av Martin Holmlund som pratade om Improvisation och vad detta innebär,
Improvisation kommer från ordet Improvus som betyder oförmodad, Martin beskrev improvisation med ett ord från islänskan som var Snarstefjun och detta är en räv som blir jagad och löser det på vägen alltså han rör sig på ett som inte är förutsätt sen innan utan räven måste lösa de samtidigt som han blir jagad.
Martin visade även oss videor på youtube från olika artister som improviserar och testar sig fram.
Andy Mckee
Ella Fitzgerald
Vi fick även göra olika gestaltningar på olika sätt
1. Utan ljud
2. Med ljud
3. Ljud igen
Det var väldigt roligt!
Här kommer några videos som visar olika saker vi fick göra tillsammans med Martin
Väldigt givande och intressant att få lyssna på Martin och höra om Improvisation att man kan låta barnen få prova på och att det inte finns något som är fel eller rätt utan att man får prova på och känna på instrumenten på egen hand utan riklinjer, men att man självklart kan visa barnen att det även finns ackord och sånt men att de får prova på själva först för att inte styra in dem direkt på att de måste spela efter ackord och liknande.
Improvisation kommer från ordet Improvus som betyder oförmodad, Martin beskrev improvisation med ett ord från islänskan som var Snarstefjun och detta är en räv som blir jagad och löser det på vägen alltså han rör sig på ett som inte är förutsätt sen innan utan räven måste lösa de samtidigt som han blir jagad.
Martin visade även oss videor på youtube från olika artister som improviserar och testar sig fram.
Andy Mckee
Ella Fitzgerald
Vi fick även göra olika gestaltningar på olika sätt
1. Utan ljud
2. Med ljud
3. Ljud igen
Det var väldigt roligt!
Här kommer några videos som visar olika saker vi fick göra tillsammans med Martin
Väldigt givande och intressant att få lyssna på Martin och höra om Improvisation att man kan låta barnen få prova på och att det inte finns något som är fel eller rätt utan att man får prova på och känna på instrumenten på egen hand utan riklinjer, men att man självklart kan visa barnen att det även finns ackord och sånt men att de får prova på själva först för att inte styra in dem direkt på att de måste spela efter ackord och liknande.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)