Momentplanering
Tema: Astrid Lindgren
Vi har valt att använda oss av Astrid Lindgrens sånger genom ”Black Ingvars” då det blir lite fartfylldare sångstund.
Sångstunden börjar med att hälsa på alla barn för att de ska känna att det är en stund för dem och med dem. Vi valde då att börja med en sång som heter ”sjung och var glad” som Black Ingvars sjunger och den leds tillsammans med barnen och vi gör improviserade rörelser till verserna då de förklarar olika saker som händer. Vi menar att det är en bra sång då de sjunger just sjung och var glad, att man inbjuder barnen till en stund där sången kommer vara något som är roligt.
Pippi Långstrump vippar på rumpan!
Vad?
Börjar spela på pippisången långsamt på gitarren men övergår sedan till luftgitarr och improvisering där barnen också får plocka fram sina luftgitarrer och spela till ”Här kommer pippi långstrump” med återigen Black Ingvars. Medan barnen spelar och sjunger hoppar (Linnea Larsson) runt utklädd till Pippi långstrump. Efter detta berättar Pippi att hon en dag skulle köpa olika saker hon behövde i en affär men det var en konstig affär där man endast kunde köpa sig rörelser ”Vipp på rumpan affär”
Hur?
Barnen får vara med och spela på luftgitarrerna för att ljudet ska bli bra, och sedan när pippi kommer så får de fortsätta spela och hjälpa pippi med musiken. När Pippi sedan går in i affären får barnen medverka genom att sjunga med och göra rörelserna som affärsbiträdet säger.
Varför?
Det är viktigt att vi gör samlingarna till något som är lustfyllt och som sprider glädje bland barnen. Det ska även vara ett moment som barnen får möjlighet att röra på sig. Vi menar att barnen bör få mer rörelser inblandat i sina samlingar då de oftast har svårt att få ro att sitta still.
Hujedamej så mycket hyss du gör!
Vad?
(Sara Berglund) utklädd till Emil sätter sig på golvet och börjar spela ”Hujedamej sånt barn han var” utifrån Zetterholm(1991). Berättar sedan för barnen att han(Emil) tycker att den låten är så seg och tråkig och vill därför att vi återigen ska ta fram våra luftgitarrer och spela den med mera fart i. Sedan väljer Emil att snabbt berätta en historia om när han träffade en krokodil som körde bil ”Krokodilen i bilen” ur Gren & Nilsson(1994)
Hur?
Barnen medverkar genom att spela luftgitarr tillsammans med Emil, de får även göra rörelser till ”krokodilen i bilen”, där de ser en av oss som gör rörelser och hör melodin på gitarr.
Varför?
Vi gör detta för att barnen ska få in låtar som har en annan ganger än vad de brukar vara på flera förskolor. Vi vill att man ska bjuda in barnen till olika musikstilar men samtidigt att det kan vara sånger som de själva känner igen. Även i detta moment får barnen röra på sig och genom att de gör rörelserna till ”krokodilen i bilen” får de in texten i ett sammanhang och kan lättare förstå textens innebörd.
Emils kära snickerboa!
Vad?
Efter att Emil sjungit ”krokodilen i Bilen” kommer Emils pappa och förklarar för Emil att man inte får ljuga och hitta på saker. Han förklarar även att han inte tycker om när han gör om sången ”Hujedamej sånt barn han var”. När Emils pappa blir sur på Emil för någonting han har gjort så blir det att direkt fara till snickerboa där som vanligt Emils pappa jagar Emil. I slutet blir Emil återigen busig och rymmer ut från snickerboa genom skorstenen för han vill ju vara fri som en fågel ”Luffarvisan” och gör en långdans.
Hur?
Emil springer omkring i rummet och efter springer Emils pappa. Han hoppar kastar sig och kryper och tillslut tar sig in i snickerboa. Emil klättrar upp ur skorstenen och rymmer ut och tar alla barnen i hand och gör en långdans tillsammans för att Emils pappa inte ska få fatt på honom igen.
Varför?
I detta momenten får barnen vara mer passiva dock och se när Emil springer in i snickerboa vilket kan vara en väldigt rolig sak att se. Men att de sedan får vara med under långdansen då Emil tar med sig alla barnen som vill. Genom att vi visar detta får de med sig svensk barnkultur då man kan prata om varför Emil inte får göra hyss och varför hans pappa blir så arg när han bara vill prova på saker. Barnen får även med sig svensk kultur genom dansen.
Litteratur som är kopplat till momenten
Vi menar att barnen ska få lära sig på ett lustfyllt sätt där de får röra sig och använda kroppen. Vi menar även att det är viktigt hur vi pedagoger bjuder på oss själva och visar att det är okej att man skojar till det och är lite knasig ibland. Lpfö98(reviderad 2010) beskriver:
Att förskollärare ska ansvara för att arbetet i barngruppen genomförs så att barnen upplever att det är roligt och meningsfullt att lära sig nya saker (Lpfö98(reviderad 2010) sid 13)
Med detta menas alltså att vi pedagoger skall göra lärandet till någonting som är roligt och till ett meningsfullt lärande.
Uddén(2004) menar att det är viktigt att vi som pedagoger planerar våra moment ordentligt och det menar vi är för att barnen ska känna att det är en bra struktur och detta gör även att vi pedagoger blir mer säkra i vad vi skall göra med barnen. Författaren beskriver även att man bör upprepa sångerna flera gånger när man arbetar med mindre barn för att de lättare ska lära sig sångerna och känna sig säkra i att våga sjunga. Uddén menar även att det kan vara bra att använda sig av start och slut sång i samlingarna och vi anser att det är viktigt att man gör en tydlig början och tydligt slut för att barnen ska veta när det börjar och slutar. Men det som Uddén skriver om att man kan ha detta när barnen går hem för dagen eller kommer tycker vi inte alls låter som en bra idé då det blir rörigt för de barnen som går hem senare än de flesta barnen och vi pedagoger får sjunga hej då sång hela dagen då det är barn som går olika tider.
Pramling Samuelsson(2005) beskriver i sin bok att förr var det mer att barnen skulle ha en rolig stund och att de inte behövde lära sig så mycket i förskolan utan bara leka. Vi anser att det är viktigt att vi tar till vara på hur barn kan lära sig på ett roligt och lustfyllt sätt istället för att se barnen som något som inte kan lära sig. Gör vi barnen delaktiga i en rolig stund där de får lära sig om saker genom att leka tar de lättare till sig de vi vill att barnen skall ha med sig.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar